" Tänk att vi firade påsken tillsammans förra året, magi! Men tänk så otroligt nedbruten du va. Tänk va långt du har kommit!" Skriver hon med peppen i text som bara hon kan lyckas förmedla min själasyster. Min Tessan.Ja tänk ä, vilken skillnad det kan vara, från ett år till ett annat och hur långt man kan komma när man jobbar med sig själv, möter sina största trauman och rädslor och tar tag i dom. Den 9 april, hade jag bott i mitt älskade hus i 1 år! Alltså 1 år i blå villan, min blåa villa!Jag minns hur förstörd jag va när jag flyttade in, så sårad och så jäklad nedbruten.Det här huset har byggt upp mig på nytt, till någon helt helt annan. Och det blev bättre än jag någonsin kunnat drömma om.U N I gav mig helt klart det jag behövde just där och då, den perfekta bostaden för oss 3. Det var menad för oss, och med tanke på det liv vi nu skapat här, förstår man varför. Jag gick från att vilja bo kvar i förra huset och köpa ut till att aldrig vilja sätta min fot där längre, från en dag till en annan. Huset va fullt av så mycket ångest och skit att jag idag är så glad att det ligger bakom mig.Jag har fått skapa mig något nytt här, något som bara är mitt och barnens och jag får välja helt själv vem som får entra.Jag är noga med mina energier här inne och det är mycket som stängs ute, för här är min frizon och trygghet. Det är coolt va ett hus kan göra tillsammans med det jobbet jag själv gjort.Att jobba med sig själv har fått en ny innebörd och en ny betydelse. Och det här huset hade stor påverkan på just det. För det hade jag aldrig tagit tag i om jag inte hade flyttat.Vågar inte tänka på vart jag hade befunnit mig om jag hade bott kvar, och det behöver jag inte heller.Det blev bra. Så jävla bra. Nu har det hänt massa i huset sen bilderna togs och jag lovar att visa er köket så snart det är klart :)
