Japp, känner väl ändå att jag borde avklarat alla livets kriser nu va? Ganska bra jobbat ändå får man väl ändå säga, vid 33 års ålder... Haha, ja skämtosido givetvis. Men dagar som dessa tycker jag ändå det känns på något vis, annorlunda. Vardagen knatar ju på numera men just födelsedagar ( även om det är en helt vanlig dag även det) och högtider känns ju annorlunda och man måste börja om från start igen. Med nya traditioner liksom. Hörde förresten ett så bra uttryck från en följare igår som skrev till mig. Hon kallade sig inte ensamstående utan självstående. Skillnaden är ju faktiskt stor! Även om jag kan känna mig ensam ibland är jag ju långt ifrån det! På så vis är ju självstående så jäkla mycket bättre. Ni som är självstående, vad tyckte ni var jobbigast med den förändringen? Var det vardagen i sig? Eller som jag beskriver ovan? 💛 Gårdagen va fin och jag blev uppvaktad av personer som bryr sig och betyder mycket för mig 💛 Men den finaste födelsedagspresenten va nog ändå hela födelsedagssången sjubgen av Ingrid 🎉 Hon är så fin och så fantastiskt att hon bjöd på den då hon annars brukar föredra att vara den som man sjunger för 😉 Dagen bestod annars av jobb, födelsedagsfika, promenad, yoga och varma mackor till kvällsmat. I helgen kommer mamma och det blir kanske lite mer firat, sommarfest/poolparty hos grannen imorgon, följt av att träffa en barndomsvän och hennes son för playdate 😊 Blir en mysig helg, hoppas solen visar sig också ☀️Tack för alla grattis och fina kommentarer! Ni är fantastiska!