När jag kan, älskar jag att starta morgonen lite lugnare. Det innebär dock inte att jag tar sovmorgon. Ibland kliver jag till och med upp tidigare än när barnen är här. Imorse vaknade jag klockan 05 med dunder och brak när allt jag har på mitt sängbord rök i golvet samt att något drog mig i håret. Elsa ( min katt) är absolut delaktig i detta men ekvationen går inte riktigt ihop att hon skulle ha orsakat allt detta. Spännande kan jag känna. Jag bryggde kaffe och kröp tillbaka ner i sängen och kollade på julkalendern. Vad tycker du om den i år? Jag personligen älskar den! Tycker den är så mysig! Därefter blev det en stunds meditation och egenvård (lymfmassage) innan jag gjorde i ordning min kakao och tog en härlig promenad ner till stranden. Havet va på ett busigt humör idag och levde ut sin full prakt. Samtidigt gick solen upp och jag njöt av min kakao med solens strålar i ansiktet. Givetvis kom tårarna. Dem tenderar att göra det när jag är fullkomligt aligned med mig själv och min kropp. Ofta blir jag just det på stranden. Därefter tog jag såklart ett bad, ljuvligt. Och sen fick jag åter upp värmen genom att leta lite snäckor. Blåsten de senaste dagarna har spolat upp mängder med skatter. Just sånna snäckor som jag gör mina drömfångare av. Lycka. Därefter en promenad tillbaka för att starta jobbdagen. Dagarna när jag har möjlighet till detta ger jag mig själv det, till 100% och jag älskar den känslan. Att jag har skapat förutsättningarna för det och att jag prioriterar det när jag väl har möjlighet. Varje morgon startar inte såhär, nej. När barnen är här finns såklart inte den möjligheten. Men när den gör det väljer jag mig själv och mitt eget välmående till 100%. Jag går mycket hellre och lägger mig tidigare på kvällen för att vara utvilad och kunna kliva upp tidigare på morgonen. Det är helt enkelt en prioritering jag gör för mig själv och för min egen hälsa. Ett val. Jag fylls av tacksamhet av dessa mornar och känner tacksamhet i kontrasterna. Det är så fint att inte varje morgon starta såhär, men det är fint att vissa göra det. <3Kram, Sophia
