Månaden här är. Månaden som är lite som gjord för en mammas dåliga samvete. Det spelar ingen roll vart jag tittar på Instagram, jag möts av ett Nissebus som är värre än det andra. Mysiga julbak och julpysselsstunder och allmän lycka. Underbart. Men jag förstår också att det kan föda andra känslor. Känslor som stress och dåligt samvete, om man själv befinner sig på en plats där man helt enkelt inte orkar. Jag och min vän började prata om det i veckan när hon va ljuvlig och lånad ut sin tvättmaskin till mig. In kom jag i ett så enormt vackert pyntat hem, med tomtar, ljusstakar och girlanger. Åh, det va underbart. Men en känsla väcktes i mig. Ja, det dåliga samvetet. Borde jag kanske pynta mer? Har jag skapat tillräckligt med julstämning? När vi sen satte oss ner började vi prata om Nissedörr. Jag har en Nissedörr till mina barn, den behöver inte så mycket aktivitet. Heller inte så mycket bus. Barnen älskar att den bara är där. Då berättar min vän att hon valt att inte sätta upp någon Nissedörr iår, just för att hon inte orkar. ♡ Och erkände också att även hon kände dåligt samvete över just precis det. Alla andra har ju...Och där satt vi, och kunde dela dessa känslor. I hennes hem som jag ansåg som helt perfekt pyntat, och jag med en Nissedörr som hon kände dåligt samvete över att inte ha satt upp. Vet du? Sänk kraven på dig själv fina du ♡ Försök att landa i en acceptans i att det du gör är helt tillräckligt OCH att stress inte är något att eftersträva. ♡ Du gör tillräckligt! Och precis som jag delade ovan, det som du kanske känner är underpresterat, avundas någon annan av.♡ Minimera användandet av telefonen lite om du känner att du blir både stressad och triggad och gör något för dig själv istället. ♡ Du är tillräcklig! Glöm inte det ♡
