God söndag fina ni. Har ni haft en mysig advent? Här har vi njutit av ett fantastiskt julbord på Tallhöjden I simlångsdalen med svärmor och svärfar och resten av Rasmus familj. Mums. Tack snälla för det. Nu slängde jag mig precis i soffan medans Rasmus nattar Ingrid, så ja, jag passar på att skriva till er. Lillskruttan har ju hunnit bli 7 månader så här kommer den senaste månadens uppdatering. Utveckling: Varför måste det gå så snabbt? Kan fortfarande inte förstå att denna lilla person är samma lilla bebis som kom till våra liv i maj. Hon är ingen liten baby längre utan att barn liksom. Just nu är hon inne i en intensiv fas och det enda som funkar är gåstolen, det är bara där hon kan tänka sig vara just nu. Hon reser sig och är en fara att ha överallt förutom i gåstolen, så den passar oss galet utmärkt kan man säga. Så, allt hon kan resa sig emot använder hon, , mig, Rasmus, spjälsängen och ja, även den lilla kanten på myspölen. Galen är bara förnamnet. Och sjukt oförsiktigt. Hjälmen används flitigt. Hon är just nu någonstans mitt i mellan i utvecklingen. Hon tycker det är tråkigt att sitta och leka och blir frustrerad när hon inte riktigt kan det hon önskar att hon kunde. Hon är inte gnällig men hon har sjukt mycket spring i benen och nöjer sig verkligen inte med att bara sitta i knät eller i myspölen och leka längre. Jag är dock helt förbryllad över hur glad denna tjej är hela tiden. Alltid med största leendet på läpparna och sitt höga skratt. Jösses vad jag älskar henne? Sömn: Den senaste har hon varit svår att lägga på kvällarna, bara just nu hör jag hur hon ligger där inne och skrattar, pratar och tramsar när Rasmus försöker söva henne. Hon har också drömt mängder med mardrömmar. Fruktansvärt är det att höra hur hon skriker och gråter i sömnen. Någon som är i samma situation just nu? Vars bebis drömmer mardrömmar? Jag tror och hoppas att det är en fas. Hon sover fortfarande bra på nätterna och har den senaste tiden vaknat någon gång mellan 05-06 vilket är i tidigaste laget enligt mig ;) Hon har också sovit bra på dagarna den senaste tiden. Vi fortsätter med en lite längre nap på förmiddagen samt en kortare på eftermiddagen. Hon behöver verkligen det. Livet som mamma: Livet som mamma är för tillfället en känsla av trötthet skulle jag säga. Jag är så galet trött på mornarna framförallt. Och även om dagarna. Det känns heller inte som att jag säger annat än ajaj, nej Ingrid, mamma säger ajaj, neeeeej :P varenda gång Ingrid är citronplantans jord och rotar eller drar ner min kamera från bordet med en duns. Man kan inte ha något framme längre, haha, såååå långa fingrar denna lilla hönan har alltså. Meeen, annars är det bra! Jag är så exalterad på Ingrid första jul och har för första gången på lääänge julkänlsa. Och jösses så många skratt denna lilla tjej ger oss varje dag. Hon är verkligen solskenet själv och är väldigt sällan arg. Det smittar minsann av sig på mamma också, trots tröttheten i mörkret just nu. ;) Kraaam fina ni, Fia
