Så, då fortsätter vi inskolningen❤ Och det va med tårar i ögonen jag gick därifrån idag. Inte för att Ingrid va ledsen, nej nej, hon tar sina kompisar i handen och kilar iväg. Men jag. Helt plötsligt slog det mig hur snabbt tiden gått. Och jag vet, det är livets gång, men ibland måste man bara stanna upp och känna efter ibland. För det är faktiskt okej. Visst, acceptera livets gång men det får också va jobbigt ❤ Och ja, idag va det minsann lite jobbigt för morsan ❤ Vart tog min lilla lilla bebis vägen liksom och hur snabbt kan 1,5 år gå? Svish har det sagt och så va vi här, med en tjej som pratar och kan göra sig förstådd, visa vad hon vill och som svarar på frågor man ställer. Och så inskolning ❤ Ja jösses. Nu ska jag ta tag i jobbet. Man får passa på. Men antar att även det kommer ta lite tid. Innan man faktiskt lär sig spendera tiden när barnet är på förskola. För just nu vet jag typ inget annat än att försöka jobba med henne springandes mellan benen. Helt plötsligt har man ju hur mycket tid som helst till jobb, och tyst är det. Man kan koncentrera sig ? Någon mer som skola in nu? Eller som precis har börjat? Hur upplever ni det? Jag upplever det som otroligt skönt, otroligt roligt med en gnutta vemod och sorg ❤ Typ! Kraaam!
