Jag har fått en hel del frågor om hur jag mår i min kropp efter graviditet, förlossning och nu amning med Henry. Jag har såklart haft väldigt svårt att känna av och känna och in och veta exakt vad det kanske har berott på då jag gått igenom så mycket mer det här året. Mitt Lipödem påverkas ju av hur jag mår även psykiskt, om jag känner mig stressad och så vidare. Men tänker ändå att jag ska summera lite hur jag mått sen förlossningen med tanke på omständigheterna. Och det är att jag har mått väldigt väldigt bra! Jag har inte behövt använda kompression sen tidigt i graviditeten ( så över ett år sen) och känner inget behov av det längre. MEN, jag märker direkt av om jag misskött mina rutiner, det vill säga egenvården, för mycket eller för lite rörelse och om jag inte hållt mig till den kost som jag vet att min kropp mår bäst av. I söndags hade jag för första gången, på väldigt länge, rejält ont. En smärta som liksom sökte sig i hela kroppen. Som växtvärk ungefär, fast snäppet värre skulle jag säga. Jag vet vad det berodde på och det är på så vi skönt men jag ska vara ärlig och säga att jag kan känna en viss oro för hur det ska bli den dagen amningen upphör. Men istället för att oroa mig kan jag påverka det, och helt enkelt göra det jag kan. Kosten kommer att bli viktigare för mig nu ( eftersom jag märkte av hur ont jag fick i söndags efter att ha käkat det min kropp inte mår så bra av ett tag) och jag kommer fortsätta med min egenvård i form av lymfmassage, torrborstning och inoljning. Läs mer om egenvård här ( Klick!) och här (Klick!) kan ni läsa mer om oljan jag använder. Jag ska även börja gå på lymfmassage igen tänker jag, för att få igång mitt flöde rejält. Gick ju på lymfmassage under heeela graviditeten nästan och tror det va tack vare det som jag mådde så himla bra och ha fortsatt att göra det. Jag märker också hur fantastiskt yinyoga är för benen ( verkligen ett tips för er med Lipödem, kör Yinyoga) och att kroppen svarar grymt bra på min IR-madrass ( japp, jag vet, fortfarande inget blogginlägg om det, men allt annat kom i mellan, ska försöka ordna det så snart som möjligt). Så, hjälpmedlen finns och det känns fint att jag har lärt mig så pass mycket om min kropp och denna sjukdom på så kort tid. Visst, det tar tid, men enligt mig är det värt det för att slippa ha ont. Helt klart. Sen upplever jag att det blir lite vad jag gör det till. Allt detta är ju faktiskt härliga saker som får mig att ta hand om mig själv, och sånt går ju liksom inte få för mycket av, eller hur? :) Det blir helt enkelt lite vad man gör det till tänker jag 😊Önskar ni läsa fler inlägg om Lipödem hittar ni dem här( Klick!)
