Först dagen på mens igår och jag vill inleda detta inlägg med att skriva ett stort, fett AJ! Jag har väldigt sällan ont i benen nu för tiden ( evigt tacksam för det och att slippa använda kompression) men när jag väl har det, aj vad ont jag har. Gårdagen va första heldagen på mensen och jag skojjar inte när jag säger att kroppen, från höfterna och ner, kändes som ett enda stort blåmärke. Jag har specifika delar på låren som är så ömma att de inte går att beröras, som liksom blir sådär stumma och hårda. Och att röra sig, bara att gå, innebär smärta. Minsta vibration liksom. Kroppen känns förövrigt slö och trött, vilket kanske inte är så konstigt då lymfan får jobba extra hårt just nu. Jag hjälper den så gott jag kan med min egenvård och andning, men det hjälper inte riktigt mot smärtan. Upplever att detta har förändrats efter graviditeten med Henry. Att min kropp påverkas mer av mensen nu än vad den gjorde innan. Det är nog det som egentligen förändrats med sjukdomen efter min sista graviditetet, annars märker jag ingen större skillnad. Jag försöker varva ner dessa dagarna och extra viktigt att inte stressa och fylla kroppen med oro. Utan snarare nedvarvning och lugn för att lymfan ska kunna jobba optimalt. För visst du det? Att när vi utsätter kroppen för stress ökar blodcirkulationen och mer lymfvätska produceras. Och eftersom kroppen redan har tillräckligt med lymfvätska blir det ett överskott och vi svullnar för att kroppen inte kan arbeta med den överflödiga vätska. Så, det är anledningen till varför det är så viktigt att hålla nere stressnivåerna för att lymfsystemet ska kunna arbeta optimalt. Och självklart väldigt viktigt för oss med Lipödem som redan har problem med just lymfsystemet. Så, efter du läst detta. Ta några djupa andetag, något varmt att dricka och landa en stund. Den tiden har du att ge dig själv <3 Mer att läsa om Lipödem? Klicka här !
