Jag tänkte det va på tiden med en liten Lipödem-uppdatering från min sida, dels för att jag får mycket frågor om Lipödem ( vilket är så enormt fint, att kunna hjälpa) men också för att det helt enkelt va ett tag sen jag uppdaterade om hur jag mår. Generellt fortsätter jag att må väldigt bra. Jag känner verkligen att jag har hittat en balans i min vardag som oftast fungerar. Jag har hittat en bra kosthållning som jag trivs med, egenvården ger bra resultat och jag har mina hjälpmedel så som yinyoga, lymfmassage och ir-madrass som jag upplever funkar fantastiskt för mig. <3 Men jag, likt alla andra, har ju också bra och mindre bra perioder i livet. Och de senaste veckorna har jag varit inne i en period som varit mindre bra och där smärtan varit enorm. Stressen som dessa perioder medför går inte att beskriva med ord. Oavsett att jag vet att smärtan inte vara för alltid får jag panik och är liksom livrädd att smärtan är där för att stanna, för alltid. Den här gången misstänker jag att stress, väderomställningar och underliggande förkylning var orsaken till skovet dom varit. Och att då stressa ännu mer pga oro för framtiden med denna sjukdomen gör bara saken ännu värre. Dessvärre har jag inte riktigt lärt mig hur jag ska hantera den rädslan. Den liksom bara kommer snabbt som attan och försvinner inte förens smärtan också gör det. För mig handlar rädslan så mycket om min framtiden. Detta gör att jag har ett väldigt stort behov av att kontrollera sjukdomen så att jag inte försämras, vilket gör att jag är väldigt noga med att hålla samtliga av mina rutiner. Och det jag kan styra över kan jag ju styra över, resten kan jag inte påverka. Men jag vet också hur ont jag har haft och vad det gjorde med min livsstil, samt hur min livsstil också påverkar smärtan. Allt har ett samband liksom. Och det har tagit tid att lära sig. Jag minns känslan i taxin, den dagen i september 2020, när jag precis fått min diagnos. Hur full jag va av alla känslor. En lättnad att äntligen bli hörd, men också en sorg i att vara sjuk och inte bli hörd av vården. En känsla av vilsenhet, vart börjar jag? Hur ska jag kunna må bättre? Sen dess har jag testat mig fram. Jag har testat kompression, jag har testat olika typer av kosthållningar med mera. Att jobba upp ett lymfsystem som svarar har också tagit tid, men det har varit värt den tiden. För det visade sig att allt handlar om tålamod, att ha långsiktiga mål i detta fall och att inte bli arg på kroppen för att den inte svarar direkt. Ge den tid. Vill du veta mer om vad jag har testat och hur min resa sett ut från den septemberdagen till idag? Då finns en hel Lipödem-kategori som du hittar här (Klick!). Och undrar du något, tveka inte på att fråga. Jag svarar så gott jag kan <3
