Wow hörrni. Jag är helt slut. Rasmus nattar Ingrid och jag landade i sängen och ska strax slå på Younger. Det blev en spontan sushimiddag ikväll. Kände ett enormt behov av vardagslyx, något som det knappt blivit något alls av sen pandemin kom. Och jag saknar det. Känns som så mycket glömts bort, prioriterats bort ( av rimliga anledningar självklart). Men det har även gjort att man blivit sämre på de små sakerna i vardagen också, sånt som man va duktig på innan pandemin, tycker jag iaf!? Idag va jag på mitt andra besök hos min psykolog denna omgången. Sist jag skulle gått var jag sjuk i bihåleinflammation. Därav har det gått några extra veckor i mellan. Som alltid, skönt, och totalt dränerande på energi. Jag tror aldrig jag har känt såhär som jag känner nu. Det där virrvarret i huvudet som ger mig svårt att sätta ord på mina känslor och vad jag faktiskt vill. Något jag vanligtvis nästan alltid kan. Men här har det hänt så mycket de senaste åren. Barn, hus, renovering, jobb, pandemi att det liksom tappats bort vissa delar som jag egentligen vill prioritera. Och det är det vi ska jobba för att få fram nu. Vilket känns väldigt skönt ❤️ Jag är glad att jag tog tag i att börja gå dit igen. Det gör gott. Sist jag gick och pratade med henne såg livet helt annorlunda ut. Inte konstigt att man kan behöva påminnelse och guidning i livet allt eftersom, för livet ändras ju faktiskt ❤️
