Jag sitter här med tårar i ögonen. Har precis läst alla era fina, fantastiska kommentarer från igår och jag blir helt rörd över er som tagit er tid att skriva. NI ska veta hur mycket det faktiskt betyder för mig. Att få lite kärlek och värme såhär via cyberspace. Ni kanske inte tror det men joo, varenda konversation med er, varenda kommentar, varenda gillning och varenda DM, betyder så enormt mycket för mig! Ni vill ha mer känslor här inne. Och det är jag glad för för jag är bra på känslor. Ni önskar se mer av min andliga sida. Hur jag tänker kring vissa ämnen och situationer, mer recept på snacks och mat. och det bästa av allt, ni har inte tröttnat på mig i denna jäkla RÖV pandemi rentu ut sagt. vardagen blir ju så enformig liksom, men det man glömmer bort är ju att jag är långt ifrån den enda vars vardag är just enformig. Tycker själv att det är skönt med igenkänning just på den fronten så varför skulle inte ni göra det? :) Tack för att ni gav mig mer inspiration, med pepp!!! Idag har solen lyst och fåglarna har kvittrat. Altandörren står på glänt så man hör precis varenda litet fågelknyst utanför. Ljuvligt. Det är vår hörrni. Jag har suttit med lite kvällsjobb nu eftersom jag inte hann med allt idag! Men nu ska jag ta kväll. Ska spana Robinson ( min gamla lärare från Turismlinjen är med, Hejja ANNKI!) och gosa ner mig i sängen. Kollar ni på Robinson. Jag kollar aldrig. Har liksom inte sett sen Anders Lundin höll i det. MÅÅÅNGA år sen med andra ord. Men i år måste man ju liksom kolla då :D Kraaam på er! Och tack!
