Kvällens hörrni! Efter min deltagande i PT-Fias podd idag fick jag frågan ännu en gång, en fråga som titt som tätt dyker upp i min mail eller i dms på Instagram. Jag förstår varför frågan dyker upp och jag förstår varför den är så otroligt svår att bemöta. VI lever kvar i det gamla tänket kring våra kroppar där ordet smal är en komplimang och ordet tjock är ett skällsord. Då vi är på otroligt god väg att att komma ifrån detta men ändå stöter på problem när det kommer till just barn och hur de använder dessa orden känner jag att jag vill ta upp detta med er och delge er min syn och mina tankar kring det :D Så, frågan jag idag fick samt frågor jag tidigare fått har helt enkelt handlat om hur man bemöter barn som använder ordet tjock som ett skällsord. Man kanske jobbar på förskola och stöter på detta dagligen, eller så hör man de hemma bland sina egna barn. Detta är sjukt sjukt svårt men ack så viktigt. Här bär ju vi föräldrar samt förskolepersonal ett stort ansvar att guida våra barn. Och någonstans vill man kanske landa i att använda ordet tjock helt utan värdering. Att tjock är en form, inget annat. Precis som smal, rund, lång och kort. Så, hur tänker jag kring detta? Tja, dels, som jag skrivit ovan, att lära våra barn att använda ordet tjock utan värdering, att inte vara rädda för att använda ordet tjock för det upplever jag att man kanske blivit i dagens samhälle, där det ofta finns åsikter kring det mesta idag. Men som sagt, varför sluta använda det, det är en form precis som så mycket annat, inget dåligt. Och detta måste ändras i samhället. Det bara måste. Mitt svar till personen som skrev och frågade mig om detta idag löd: Någonstans måste vi försöka lära barnen att det är precis som du skriver, en form. Om barnet exempelvis säger "Du är tjock" att då inte bemöta denna kommentar med exempelvis "Nej men schhhhh, så säger man inte". Med en sån kommentar talar vi ju om att man sagt något dumt. Att istället bemöta det med "Ja, precis" eller "Ja det är jag" eller "Ja det är jag och det är inget fel med det". Vi får inte glömma att barn inte har någon värdering i det dem säger om de inte lärt oss det från oss. De tar efter vad vi säger och hur vi använder vissa ord. Använder vi som vuxna ordet tjock som ett skällsord lär vi ju våra barn att också göra det. Men om vi pratar om ordet tjock som en kroppsform helt utan nån som helst värdering i det vill jag tro att vi lär våra barn att göra det också. Så, vad tror ni? Dela jättegärna med er av era tankar och funderingar i kommentarerna. Har ni några tips som funkat för er? Hur pratar ni hemma?
